Under hårdbeläggningsprocessen orsakar sprickor ofta problem som omarbetning och kundåterkomst. Hårdbeläggning skiljer sig från allmän strukturell svetsning, och bedömningen och uppmärksamhetsriktningen för sprickor är också helt olika. Den här artikeln analyserar och diskuterar det vanliga utseendet på sprickor i processen med hårdbeläggning av slitstark ytbeläggning.
1. Bestämning av sprickor
För närvarande, nationellt och även internationellt, finns det ingen generell standard för sprickor orsakade av slitage på hårda ytor. Det främsta skälet är att det finns för många typer av arbetsförhållanden för slitageprodukter för hårda ytor, och det är svårt att definiera olika tillämpliga sprickbedömningskriterier under förhållandena. Men enligt erfarenheten av tillämpningen av hårda slitstarka svetsmaterial inom olika områden kan flera sprickgrader grovt sorteras ut, liksom acceptansstandarderna i olika branscher:
1. Sprickans riktning är parallell med svetssträngen (längsspricka), kontinuerlig tvärspricka, spricka som sträcker sig till basmetallen, spricka
Så länge någon av de ovan nämnda spricknivåerna är uppfyllda finns det risk att hela ytskiktet faller av. I grund och botten, oavsett vad produktapplikationen är, är den oacceptabel och kan bara omarbetas och lödas om.
2. Det finns bara tvärgående sprickor och diskontinuitet
För arbetsstycken som är i kontakt med fasta material som malm, sandsten och kolgruvor krävs att hårdheten är hög (HRC 60 eller mer), och högkromsvetsmaterial används vanligtvis för ytsvetsning. De kromkarbidkristaller som bildas i svetssträngen kommer att produceras på grund av spänningsfrigöring. Sprickor är acceptabla förutsatt att sprickriktningen endast är vinkelrät mot svetssträngen (tvärgående) och är diskontinuerlig. Antalet sprickor kommer dock fortfarande att användas som referens för att jämföra fördelarna och nackdelarna med svetstillsatsmaterial eller ytbeläggningsprocesser.
3. Ingen spricksvetssträng
För arbetsstycken som flänsar, ventiler och rör, där de huvudsakliga kontaktämnena är gaser och vätskor, är kraven på sprickor i svetssträngen mer försiktiga och det krävs generellt sett att svetssträngens utseende inte ska ha sprickor.
Små sprickor på ytan av arbetsstycken som flänsar och ventiler behöver repareras eller omarbetas
Använd vårt företags GFH-D507Mo ventil speciella svetstillsatser för ytbeläggning, inga sprickor på ytan
2. De främsta orsakerna till slitstarka ytsprickor på hårda ytor
Det finns många faktorer som orsakar sprickor. För slitstark ytsvetsning av hårda ytor kan den huvudsakligen delas in i varma sprickor som kan hittas efter den första eller andra svetsningen, och kalla sprickor som uppstår efter den andra svetsningen eller till och med efter all svetsning.
Hot crack:
Under svetsprocessen kyls metallen i svetsfogen och värmepåverkad zon till högtemperaturzonen nära soliduslinjen för att producera sprickor.
Kall spricka:
Sprickor som genereras vid temperaturer under solidus (ungefär vid stålets martensitiska omvandlingstemperatur) förekommer främst i medelkolstål och höghållfasta låglegerade stål och medellegerade stål.
Som namnet antyder är hårda ytprodukter kända för sin höga ythårdhet. Men strävan efter hårdhet inom mekaniken resulterar också i en minskning av plasticiteten, det vill säga en ökning av sprödheten. Generellt sett ägnar ytskikt över HRC60 inte mycket uppmärksamhet åt de termiska sprickorna som genereras under svetsprocessen. Svetsning med hårda ytskikt med en hårdhet mellan HRC40-60, om det finns krav på sprickor, De intergranulära sprickorna i svetsprocessen eller flytande och multilaterala sprickor orsakade av den övre svetssträngen till den värmepåverkade zonen av den nedre svetsen pärlor är mycket besvärliga.
Även om problemet med heta sprickor är väl kontrollerat, kommer hotet om kalla sprickor fortfarande att mötas efter ytsvetsning, särskilt det mycket spröda materialet som svetssträngar med hårda ytor, som är känsligare för kalla sprickor. Allvarliga sprickor orsakas mestadels av kalla sprickor
3. Viktiga faktorer som påverkar slitstarka sprickor på hårda ytor och strategier för att undvika sprickor
De viktiga faktorerna som kan utforskas när sprickor uppstår i slitageprocessen för hårda ytor är följande, och motsvarande strategier föreslås för varje faktor för att minska risken för sprickor:
1. Basmaterial
Basmetallens inverkan på slitstarka ytor på hårda ytor är mycket viktig, särskilt för arbetsstycken med mindre än 2 lager ytsvetsning. Sammansättningen av basmetallen påverkar direkt svetssträngens egenskaper. Materialval är en detalj som måste uppmärksammas innan arbetet påbörjas. Till exempel, om ett ventilarbetsstycke med en målhårdhet på cirka HRC30 ytbehandlas med ett gjutjärnsbasmaterial, rekommenderas att använda ett svetsmaterial med en något lägre hårdhet, eller lägga till ett lager av rostfritt stål mellanskikt, för att undvika att kolhalten i basmaterialet ökar risken för svetssträngssprickor.
Lägg ett mellanskikt på basmaterialet för att minska risken för sprickbildning
2. Svetstillsatsmaterial
För processen som inte kräver några sprickor är svetstillsatsmaterial med hög kolhalt och hög kromhalt inte lämpliga. Det rekommenderas att använda svetstillsatser för martensitiska system, såsom vår GFH-58. Den kan svetsa en sprickfri strängyta när hårdheten är så hög som HRC58~60, speciellt lämplig för icke-plana arbetsstyckesytor som är mycket nötande av jord och sten.
3. Värmetillförsel
Konstruktion på plats tenderar att använda högre ström och spänning på grund av betoningen på effektivitet, men en måttlig minskning av strömmen och spänningen kan också effektivt minska förekomsten av termiska sprickor.
4. Temperaturkontroll
Flerskikts- och multi-pass hårdsvetsning kan betraktas som en process av kontinuerlig uppvärmning, kylning och återuppvärmning för varje pass, så temperaturkontroll är mycket viktigt, från förvärmning före svetsning till passtemperatur under ytkontroll, och till och med kylningsprocessen efter svetsning, kräver stor uppmärksamhet.
Förvärmningen och spårtemperaturen vid ytsvetsning är nära relaterade till kolhalten i substratet. Substratet inkluderar här basmaterialet eller mellanskiktet och botten av den hårda ytan. Generellt sett, på grund av kolhalten i den hårda ytan avsatt metall. Om halten är hög, rekommenderas att hålla vägtemperaturen över 200 grader. Men i verklig drift, på grund av svetssträngens långa längd, har den främre delen av svetssträngen kylts i slutet av en passage, och den andra passagen kommer lätt att producera sprickor i den värmepåverkade zonen av substratet . Därför, i avsaknad av lämplig utrustning för att bibehålla kanaltemperaturen eller förvärmning före svetsning, rekommenderas det att arbeta i flera sektioner, korta svetsar och kontinuerlig ytsvetsning i samma sektion för att bibehålla kanaltemperaturen.
Samband mellan kolhalt och förvärmningstemperatur
Den långsamma nedkylningen efter ytbeläggning är också ett mycket kritiskt men ofta försummat steg, speciellt för stora arbetsstycken. Ibland är det inte lätt att ha lämplig utrustning för att ge långsamma kylförhållanden. Om det verkligen inte finns något sätt att lösa denna situation kan vi bara rekommendera att använda det igen. Metoden för segmenterad drift, eller undvika ytsvetsning när temperaturen är låg, för att minska risken för kalla sprickor.
Fyra. Slutsats
Det finns fortfarande många enskilda tillverkares skillnader i kraven på hårdbeläggning för sprickor i praktiska tillämpningar. Den här artikeln gör bara en grov diskussion baserad på begränsad erfarenhet. Vårt företags slitstarka serie av svetstillsatsmaterial för hårda ytor har motsvarande produkter som kunderna kan välja för olika hårdhet och tillämpningar. Välkommen att rådgöra med verksamheten i respektive distrikt.
Applicering av slitstark kompositskiva fabrik
| Punkt | Skydda gasen | storlek | Main | HRC | Använder |
| GFH-61-0 | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Si:0,6 Mn:1,2 Cr:28,0 | 61 | Lämplig för slipskivor, cementblandare, bulldozers etc. |
| GFH-65-0 | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Cr:22,5 Mo:3,2 V:1,1 W:1,3 Obs: 3,5 | 65 | Lämplig för högtemperaturdammavlägsnande fläktblad, matningsutrustning för masugnar etc. |
| GFH-70-O | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Cr:30,0 B:0,3 | 68 | Gäller för kolvals, spökröd, mottagningsutrustning, blästerkolskydd, kvarn, etc. |
Användning inom cementindustrin
| Punkt | Skydda gasen | storlek | Main | HRC | Använder |
| GFH-61-0 | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Si:0,6 Mn:1,2 Cr:28,0 | 61 | Lämplig för slipning av stenvalsar, cementblandare etc |
| GFH-65-0 | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Cr:22,5 Mo:3,2 V:1,1 W:1,3 Obs: 3,5 | 65 | Lämplig för högtemperaturdammavlägsnande fläktblad, matningsutrustning för masugnar etc. |
| GFH-70-O | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Cr:30,0 B:0,3 | 68 | Lämplig för slipning av stenvalsar, spöktänder, mottagningständer, slipmaskiner etc. |
| GFH-31-S | GXH-81 | 2.8 3.2 | C: 0,12 Si: 0,87 Mn:2,6 Mo: 0,53 | 36 | Gäller metall-till-metall slitdelar som kronhjul och axlar |
| GFH-17-S | GXH-81 | 2.8 3.2 | C: 0,09 Si: 0,42 Mn:2,1 Cr:2,8 Mo: 0,43 | 38 | Gäller metall-till-metall slitdelar som kronhjul och axlar |
Tillämpning av stålverk
| Punkt | Skydda gasen | storlek | Main | HRC | Använder |
| GFH-61-0 | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Si:0,6 Mn:1,2 Cr:28,0 | 61 | Lämplig för sintring av anläggningsugnsstänger, spöktänder, slitstarka plattor etc. |
| GFH-65-0 | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Cr:22,5 Mo:3,2 V:1,1 W:1,368 Obs: 3,5 | 65 | |
| GFH-70-0 | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Cr:30,0 B:0,3 | 68 | |
| GFH-420-S | GXH-81 | 2.8 3.2 | C: 0,24 Si: 0,65 Mn:1,1 Cr:13,2 | 52 | Lämplig för gjutvalsar, transportvalsar, styrvalsar etc. i stränggjutningsanläggningar och varmvalsningsanläggningar |
| GFH-423-S | GXH-82 | 2.8 3.2 | C: 0,12 Si: 0,42 Mn:1,1 Cr:13,4 Mo:1,1 V:0,16 Nb: 0,15 | 45 | |
| GFH-12-S | GXH-81 | 2.8 3.2 | C: 0,25 Si: 0,45 Mn:2,0 Cr:5,8 Mo:0,8 V:0,3 W:0,6 | 51 | Anti-vidhäftande slitageegenskaper, lämplig för stålplåtsstyrrullar, nyprullar och slitdelar mellan metaller |
| GFH-52-S | GXH-81 | 2.8 3.2 | C: 0,36 Si: 0,64 Mn:2,0 Ni:2,9 Cr:6,2 Mån: 1,35 V:0,49 | 52 |
Miner Application
| Punkt | Skydda gasen | storlek | Main | HRC | Använder |
| GFH-61-0 | Självskydd | 1.6 2.8 3.2 | C:5,0 Si:0,6 Mn:1,2 Cr:28,0 | 61 | Gäller grävmaskiner, vägskärare, hackor etc. |
| GFH-58 | CO2 | 1.6 2.4 | C:0,5 Si:0,5 Mn: 0,95 Ni: 0,03 Cr:5,8 Mo: 0,6 | 58 | Lämplig för ytsvetsning på sidan av stenutmatningstråget |
| GFH-45 | CO2 | 1.6 2.4 | C:2,2 Si:1,7 Mn:0,9 Cr:11,0 Mo: 0,46 | 46 | Lämplig för slitdelar mellan metaller |
Ventilapplikation
| Punkt | Skydda gasen | storlek | Main | HRC | Använder |
| GFH-D507 | CO2 | 1.6 2.4 | C: 0,12 S: 0,45 Mn:0,4 Ni: 0,1 Cr:13 Mån: 0,01 | 40 | Lämplig för ytsvetsning av ventiltätningsyta |
| GFH-D507Mo | CO2 | 1.6 2.4 | C: 0,12 S: 0,45 Mn:0,4 Ni: 0,1 Cr:13 Mån: 0,01 | 58 | Lämplig för ytsvetsning av ventiler med hög korrosivitet |
| GFH-D547Mo | Manuella stavar | 2.6 3.2 4.0 5.0 | C: 0,05 Mn:1,4 Si:5,2 P:0,027 S: 0,007 Ni:8,1 Cr:16,1 Mo:3,8 Nb: 0,61 | 46 | Lämplig för svetsning med hög temperatur och högtrycksventil |
More information send to E-mail: export@welding-honest.com
Posttid: 2022-12-26